Vi vet inte exakt när människan började använda namn för olika färger, men de första färgorden i de flesta språk verkar ha varit svart, vitt och rött. Dessa färger användes långt innan ord som blått, grönt, orange och rosa blev vanliga. Även om forskning visar att färger påverkar oss råder det fortfarande delade meningar om deras psykologiska effekter. Hur vi uppfattar en färg beror ofta på våra egna erfarenheter och associationer.
När det gäller kläder spelar inte bara färgen roll utan även materialet. Blanka tyger som siden och chiffong förstärker färgens intensitet, medan material som denim, stickat och sammet ger ett mjukare och mer dämpat intryck. Bilden med ull (wool) och siden (satin) illustrerar hur tygers struktur förändrar färgers styrka.
Genom historien har färger varit starka symboler för makt och status. Under flera tusen år var purpur den mest prestigefyllda färgen. Den framställdes av purpursnäckor från Medelhavet och var så dyrbar att den reserverades för samhällets högsta skikt. När framställningen upphörde efter Konstantinopels fall 1453 försvann också en av historiens mest betydelsefulla statusmarkörer.
Färger har länge fått sina namn från material, platser eller föremål i vardagen. Men sådana benämningar var ofta för vaga för att säkerställa att alla menade samma nyans. Ett viktigt steg mot dagens färgstandardisering kom 1963 när Lawrence Herbert introducerade Pantone Matching System, där varje färg fick ett eget nummer. Det gjorde det möjligt att kommunicera exakta färger oavsett plats och producent.
Färger, tyger och smycken har också speglat samtidens ideal. Under barocken på 1600-talet dominerade kraftfulla färger och överdådiga former, medan 1700-talet kännetecknades av eleganta pasteller som signalerade status och förfining. Kläderna visade framför allt tillhörighet till en samhällsgrupp snarare än individuell personlighet. Den yttre ramen var viktigast.
När färger började framställas industriellt under 1800-talet blev de tillgängliga för fler och förlorade en del av sin exklusivitet. Samtidigt förändrades modet. Män började bära mörka, återhållsamma kostymer medan kvinnan förväntades uttrycka familjens status genom färg, mode och accessoarer. Många av de färgregler som levt kvar in i vår tid har sina rötter i denna period.
Dagens färganalys har sina rötter i Johannes Ittens teorier om sambandet mellan människors utseende och färger. Hans idéer utvecklades senare genom Albert Munsells färgsystem, som beskriver färger utifrån tre egenskaper: ljushet, underton och klarhet.
I mina färganalyser utgår jag från dessa egenskaper för att identifiera vilka färger som harmonierar bäst med en persons naturliga färgsättning. Målet är inte att begränsa utan att ge kunskap och inspiration, så att det blir lättare att välja färger som framhäver både utseende och personlighet.
För du kan självklart bära vilka färger du vill. Färganalys handlar inte om regler, utan om att förstå vilka färger som får dig att komma till din rätt och att bli inspirerad att våga titta på nya färger och färgmatchningar.
Lycka till!
I över tjugo års tid har jag fått arbeta med det som jag älskar nämligen att hjälpa människor att hitta sin egen stil och passande färger.
Jag guidar både kvinnor och män inom olika branscher till kläder som känns passande för kontexten ifråga.
En klädsel som känns rätt, speglar vem de är och fungerar i livets alla sammanhang. För mig handlar stil och färgval inte bara om det yttre, utan om att känna sig trygg och göra sitt bästa första intryck.
Elisabeth Bövik
